Att locka sig ut.

Att locka sig ut.

Det finns två sätt att lura sig själv - eller ja, för mig att lura mig själv. 
På det dåliga viset, där mina val i slutändan gör mig trött, ledsen, orkeslös och eller förvirrad. Som tillexempel när jag inbillar mig att jag b e h ö v e r  jobba sjuttioelva timmar på ett dygn för att ett företag inte ska gå under... jag testade det länge och blev sjuk. 
Det är att lura sig själv rakt över branten och det ska jag ge fasen i. 

Så, nu testar jag att lura mig själv eller min hjärna närmare bestämt åt andra hållet - att locka mig till det hälsosamma utan krav eller prestation. Bara och endast på LUST. 

Denna gång har jag till skillnad från väldigt många andra gånger testat att börja en enda  god vana och låta den slå rot - innan jag kommer på elva tusen vanor till samtidigt. Som detta att äta gröt. Nu efter många veckor, går min hjärna och längtar efter frukosten. Att få äta en stor skål havregrynsgröt med jordnötssmör, bananer och sylt. Se det trodde jag aldrig. 

Sedan har jag kommit på att min hjärna älskar när jag tröttar ut mig fysiskt genom något som höjer pulsen. Som att jogga upp för en backe och sedan bara vända om pinna hem igen. Eller cykla fort genom skogen. Upp för backar och så swishhh hem igen. 

Jag har ett mantra - för att hålla mina hjärna på ett positivt spår när det är motigt. 
PULS GER ENERGI. 
Jag upprepar det om och om igen. För det är sant i mig. 
När min puls går upp kommer det sedan en hel drös goa känslor i kroppen. 
Den enda belöningen jag behöver... men det är klurigt för mig att fortsätta när jag blir trött och då kommer orden ...Puls ger energi. 

I hela mitt liv har jag - VARJE gång jag börjat träna lagt krutet på att sluta äta socker, köpa rätt kläder och så.... ja så tröttnar jag och faller raklång rakt in i dåliga vanor. Dåliga för min hjärna alltså. 

Jag blir så glad när jag förstår hur min hjärna fungerar. Så att jag kan på det allra finaste viset lura mig förbi det svåra med hjärnan. Där ADHD-problemen gör att jag fastnar. 

Jag sover bättre nu. 
Skrattar oftare. 
Oroar mig mindre. 

Lite gröt och lite rörelse. 
Jag fokuserar inte på vad jag ska sluta med... utan börja med och hålla kvar vid. 

Tänk att en liten vända till Lyckhem och lite breathwork kunde få något som så länge suttit fast i mig... göra detta möjligt. 
Göra mig tillgänglig för mig själv. 


Tillbaka till blogg

Lämna en kommentar

Notera att kommentarer behöver godkännas innan de publiceras.