Jag som alltid. Alltid varit påväg.
Orden om att hitta hem.
Jag lutade mig ut över kanten på bryggan och speglade mig.Såg ansiktet guppandes på ytan. Konstaterade högt.”Så många rynkor jag fått.””Du har ett väldigt tufft år bakom dig.” Svarade han.”Ja, sant.” sa jag. Sedan sa vi inget mer,på bryggan bland fågelsång. Jag finner mig fin hur än. För att.Jag känner mig vacker. Just för.Trots. Jag känner …
Älskar sa du?
Det här med att älska någon. Jag är av sådan sort att om nu inget sägs om saken så vet jag inte heller med säkerhet - att jag älskas. Det har varit lite av ett bekymmer i mitt liv då jag omgett mig med människor som ogärna säger de där orden om att det älskas.
Kära elev.
En text till alla som kämpar med betyg…
Herr Tetris, jag saknar dig.
Igår var vi och handlade, sonen och jag. När vi stod och packade matvarorna så konstaterade han medan han packade påsen full att det blev som spelet Tetris. Var sak ska vara på sin plats så allt får plats i påsen. Varav jag sa: ”Det där hade gjort din morfar stolt” …Ja min far var …
Nyfiket och otåligt möts vi mellan språken.
Vi var lika otåliga, barnen och jag. Det tyckte jag om. Deras glittriga ögon. Trots allt. För att, i stunden. 2015. Alla teckningar med små båtar på öppet hav och ögon fulla av historia. Att jag läst engelska dubbelt upp på högstadiet hjälpte föga för de kunde bara arabiska. Men. Måla är ett språk. Skratt …
Tvättråden genom livet.
Min vän skrev och frågade hur jag kände mig.– Torktumlad, svarade jag.– Är du av sådan sort som bör hängtorka?– Kanske, eller jag vet inte.Jag har alltid torktumlat mig själv. Jag har inte tagit in mina egna skötselråd utan envist kört både siden och ull på 60 grader och torktumlat ivrigt med orden ”Det borde …