Alla mina åldrar
som sökt tröst
föll likt dominobrickor
inom mig,
när din tystnad
borrade sig
rakt in i mitt
törstiga
bekräftelsebehov. 

❤️

Se mig,
se mig.
Se. mig.
Bekräfta mig.
Se mig.
Se mig.

❤️

Jag rasar genom bjälklager.
Du säger ”Nämen”.
Jag rasar igen igen igen.
Du säger.
”Jasså du igen”.
Jag säger.
Säger och säger.
Men sedan blir det
alldeles alldeles
tyst
till slut.
När jag förstår
att jag alltid
talat för
två.

❤️

I tid
& otid
sökte jag
efter mig
i dig.

Om författare

Pia Eriksson.
En poet.
Livets liv.

Du kanske också gillar:

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.