Jag vill möta upp dig på hälften. Du som är där jag var. Då. Möta upp dig med orden mellan oss och låta dig plocka de ord som fyller dig med kraft. 
Jag vill visa dig kartan. Till ditt inre. Förklara med mjuk stämma att din föreställning om att allt kommer rasa över dig- inte är sann. Du kommer kunna vada igenom. Allt. Alltihop. 

Du är full av styrka. 
Oredan kommer du reda ut. 
Allt. Allt kan du. 

Ge dig tid att känna dofter. Minnas det du inte vill minnas. En enda sista gång. Sedan. Släppa taget om det som hållit sig kvar. Så hårt. Så länge. 
Låt lusten styra dig. Stärka dig. 
Ge dig hän. Till viljan. Till modet. 
Glöm nu inte. Att det är nu det glider förbi dig. Stressas inte. Men minns att livet är nu. 

Det som var då. Lämnar vi där. 
Det som kommer sen. Tar vi då. 
Om det inte ändrats på vägen. 
Om inte våra val ändrat om. 

Var i det som är nu. 
Var i skavet. 
Bland bladen. Bland blommorna. 
I doften. 
I rädslan. 

Vik mjukt ihop föreställningarna om vad du borde. Vara. Varit. 
Vik undan de största 
livslögnerna du
burit med dig. 

Klä dig, i det som väcker dig. 
Din glädje. 
Din lust. 
Omhulda dig av tröst. 
Gråt tills du gråtit klart. 

Skratta som om källan är 
oändlig. 

Lev. 
Som om. 
Som om du. 
Du vet. 

Lyssna, Lyssna om och om igen tills den spelar av sig självt inuti dig.

Om författare

Pia Eriksson.
En poet.
Livets liv.

Du kanske också gillar:

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.